Caféer

Kaffets historia: Från Etiopien till svenska fikabordet

Få drycker har en så rik och mångfacetterad historia som kaffe. Från de dimhöljda bergen i Etiopien till dagens globala kaffekultur och det svenska fikabordet, har kaffet färdats genom århundraden och kulturer. Följ med på en resa genom tid och rum, där vi utforskar kaffets ursprung, dess spridning över världen och dess speciella plats i den svenska folksjälen.

Etiopien – kaffets vagga

Mycket pekar på att kaffets historia börjar i Etiopien, långt innan den populära legenden om getherden Kaldi. Det verkar som att etiopiska munkar och handelsmän tidigt upptäckte kaffebönornas stimulerande egenskaper. Munkarna kan ha tuggat på bären för att hålla sig vakna, medan handelsmän, på sina resor mellan Etiopien och Jemen, använde dem som energikälla. Än idag blandar vissa etiopiska folkgrupper kaffebönor med smör, en tradition som vittnar om kaffets långa historia som näringskälla. De första skriftliga beläggen för kaffe som dryck kommer från arabiska dokument runt år 900 e.Kr., där en ’berusande dryck’ kallad ’buna’ omnämns i Etiopien.

Kaldi-legenden berättar om en getherde som såg hur hans getter blev ovanligt pigga efter att ha ätit röda bär från en buske. Kaldi provade själv och upplevde samma effekt. Han tog med bären till ett kloster, där munkarna, efter initial skepsis, började använda dem för att hålla sig vakna under nattliga böner. Läs mer om kaffets ursprung hos Green Plantation.

Från Etiopien till Arabien och vidare

Omkring 1454 besökte muftin av Aden Etiopien och bevittnade hur lokalbefolkningen drack kaffe. Drycken introducerades därefter i Jemen och Mecka. Här, i de tidiga kaffehusen, Kaveh Kanes, blev kaffet en central del av det sociala livet. Staden Mocka (Mocha) i Jemen växte fram som ett nav för den tidiga kaffehandeln. Sufimunkar – medlemmar av en mystik inriktning inom islam – använde kaffe för att hålla sig vakna under sina religiösa ritualer. Det var troligen sufimunkarna som utvecklade konsten att rosta och brygga kaffebönor, en metod som ligger till grund för hur vi dricker kaffe än idag. Trots att kaffet inledningsvis mötte motstånd och till och med förbjöds inom vissa muslimska kretsar, blev det snabbt en omtyckt dryck i Mellanöstern. Mer information om kaffets upptäckt finns hos Princes Coffee.

Kaffet erövrar Europa

Under 1600-talet nådde kaffet Europa, mycket tack vare Venedigs livliga handelsförbindelser med Nordafrika och Mellanöstern. De första europeiska kaféerna slog upp sina portar i Venedig omkring 1615. Även om kaffet till en början möttes av viss skepsis, bidrog ett påstått godkännande från påven Clemens VIII till att öka dess popularitet. Det sägs att påven, efter att ha provsmakat drycken, fann den så god att han ville ’döpa’ den för att göra den till en kristen dryck. Kaffehusen i Europa, precis som i Mellanöstern, utvecklades snabbt till viktiga mötesplatser. Här diskuterades politik, affärer och kultur över en rykande kopp. Läs mer om kaffets europeiska historia hos Era of We.

Kaffeodling och kolonialism: Kaffets ökande popularitet i Europa drev på etableringen av kaffeplantager i de europeiska kolonierna. Holländarna spelade en central roll genom att smuggla ut kaffeplantor från Jemen och starta odlingar i bland annat Java och Surinam. Kaffeodlingen spreds vidare till Sydamerika, som så småningom blev världens största kaffeproducent. Denna expansion var dock tätt sammanflätad med kolonialismens mörka baksida. På många plantager utnyttjades slavar under fruktansvärda förhållanden. Även efter andra världskriget fortsatte exploateringen av kaffearbetare i Latinamerika, vilket ledde till social oro och politisk instabilitet. Läs mer om kaffets globala påverkan på HISTORY.

Kaffets svenska historia

De första tecknen på kaffe i Sverige dyker upp 1657. Då beskrev politikern och diplomaten Claes Rålamb drycken efter ett besök i Konstantinopel. Det dröjde dock till omkring 1685 innan det första kaffelasset anlände till Göteborg. Till en början var kaffet en dyr lyxvara som såldes på apotek och ansågs ha medicinska egenskaper.

En vändpunkt kom med kung Karl XII. Efter sin tid i Turkiet återvände han till Sverige med en turkisk kaffekokare och en nyfunnen kärlek till drycken. Kungens entusiasm smittade av sig, och kaffedrickandet spreds först bland adeln och borgerskapet. Mer om svensk kaffehistoria finns hos Kunskapskokboken.se.

Under 1700-talet genomgick kaffet en turbulent tid i Sverige. Inte mindre än fem förbud utfärdades mellan 1756 och 1823. Dessa förbud hade främst ekonomiska orsaker. Myndigheterna oroade sig för att importen av kaffe skulle leda till en negativ handelsbalans. Det fanns också politiska motiv, då kaffe ibland sågs som en symbol för uppror och opposition. Trots förbuden fortsatte kaffekonsumtionen att öka, särskilt i Göteborg, som tidigt blev ett centrum för kaffedrickandet i Sverige. Kring år 1800 beräknas hälften av Göteborgs hushåll ha druckit kaffe, och drycken hade då spridit sig till alla samhällsklasser. Mer om kaffets historia i Göteborg finns hos A43 Coffee.

Fikakulturen tar form: I mitten av 1800-talet börjar det vi idag kallar ’fika’ att ta form. ’Kafferep’ – sociala sammankomster för kvinnor där kaffe och hembakat serverades – blev allt vanligare. När förbudet mot att bränna eget brännvin infördes 1855, fick kaffet ytterligare en skjuts framåt och blev ett socialt accepterat alternativ till alkohol. Läs mer om fika som kulturarv hos Levande kulturarv.

Kaffet i modern tid – från bryggkaffe till hållbarhet

Under 1900-talet förändrades svenskarnas kaffevanor. Färdigrostat och färdigmalet kaffe blev allt vanligare, och på 1960-talet började elektriska kaffebryggare ersätta kokkaffet i hemmen. Stora internationella kaffekedjor har bidragit till att ytterligare popularisera kaffedrickandet och skapa en global kaffekultur.

Idag är Sverige ett av de länder där det dricks mest kaffe per person. Samtidigt har intresset för hållbarhet och specialkaffe ökat markant. Specialkafferörelsen fokuserar på kaffebönans kvalitet, ursprung och rostningsmetod, och konsumenter efterfrågar i allt större utsträckning ekologiskt, rättvisemärkt och spårbart kaffe. Kaffets framtid handlar om samarbete, innovation och ett ständigt fokus på transparens och hållbarhet längs hela kedjan – från böna till kopp. Mer om kaffets historia och framtid finns hos Era of We.

Kaffets resa är en berättelse om globalisering, handel och kulturellt utbyte. Från de etiopiska legenderna till dagens globala kaffekedjor och den svenska fikastunden, har kaffet format och formats av de samhällen det berört. Det är en dryck som förenar, stimulerar och fortsätter att fascinera – en dryck med en historia lika rik och komplex som dess smak.

Lämna ett svar